Filtrering
Aktivt kol
Kemiskt filtermedia som absorberar upplösta organiska ämnen, färgämnen och mediciner. Mättas med tid och måste bytas ut. Ska avlägsnas ur filtret under medicinering.
Filtrering
Biologisk filtrering
Filtreringsprocess där nitrifierande bakterier bryter ner giftiga kväveföreningar (ammoniak, nitrit) till mindre skadliga ämnen (nitrat). Sker i filtermedia med stor ytarea.
Filtrering
Innerfilter
Kompakt filter placerat inuti akvariet. Enkelt att installera och billigare än ytterfilter men tar plats i akvariet och har begränsad kapacitet. Passar mindre akvarier.
Filtrering
Kemisk filtrering
Filtreringsprocess som tar bort upplösta organiska ämnen, färgämnen och kemikalier med hjälp av adsorbenter som aktivt kol eller Seachem Purigen.
Filtrering
Mekanisk filtrering
Filtreringsprocess som fysiskt avlägsnar partiklar – matrester, avföring och smuts – från vattnet. Utförs av filterskum och bomullsvaddar.
Filtrering
Ytterfilter
Filter placerat utanför akvariet, vanligtvis i skåpet nedanför. Ger stor filtreringskapacitet, är tyst och tar inte plats i akvariet. Passar bäst för medelstora till stora akvarier.
Filtrering
Cirkulationspump
Pump utan filterfunktion som rör om vattnet i akvariet för att förbättra syresättning och vattenrörelse. Används som komplement till filter, aldrig som ersättning.
Biologi
Denitrifikation
Anaerob process där nitrat omvandlas till kvävgas. Sker i syrefattiga zoner i filtermedia med stor inre yta, t.ex. Seachem Matrix. Minskar nitrathalten utan vattenbyten.
Filtrering
Filtermedia
Material i filtret som utför mekanisk, biologisk eller kemisk filtrering. Exempel: filterskum (svamp), biobollar, Seachem Matrix, aktivt kol och Seachem Purigen.
Filtrering
ppi (porer per tum)
Mått på filterskummets porstorlek. Högre ppi-värde = finare porer. Filterskum med ca 30 ppi rekommenderas för effektiv mekanisk och biologisk filtrering.
Utrustning
UV-filter
Filtrenhet med UV-ljus som dödar fritt simmande alger, bakterier och parasiter. Påverkar inte filterbakterierna som sitter fast på media.
Utrustning
Ytskimmer
Enhet som avlägsnar organisk film och partiklar från vattenytan och förbättrar gaskutbytet. Vanligare i saltvatten men kan användas i sötvatten vid hög belastning.
Utrustning
Doppvärmare
Elektrisk värmare som placeras i akvariet för att hålla vattentemperaturen stabil. Dimensioneras till 1–2 watt per liter. Ska alltid kopplas ur vid vattenbyten.
Utrustning
CRI
Color Rendering Index – mått på hur naturligt belysningen återger färger (max 100 = solljus). CRI 90+ rekommenderas för att visa fiskarnas och växternas naturliga färger.
Utrustning
Kelvin (K)
Mått på ljusets färgtemperatur. Lägre K = varmt gult ljus. Högt K = kallt blåvitt dagsljus. För akvarium rekommenderas 6 500–10 000 K.
Utrustning
LED-belysning
Moderna lysdioder för akvariebelysning. Lägre energiförbrukning, mindre värme och ofta justerbar intensitet och spektrum jämfört med äldre lysrörsteknik.
Vattenkemi
Ammoniak (NH₃)
Giftigt kvävehaltigt avfallsämne som bildas från fiskarnas ämnesomsättning och matrester. Ska alltid ligga på noll i ett etablerat akvarium. Toxicitet ökar med stigande pH och temperatur.
Vattenkemi
Ammonium (NH₄⁺)
Joniserad, mindre giftig form av ammoniak som bildas vid lägre pH. Standardtestkit mäter ofta summan av ammoniak och ammonium.
Vattenkemi
Buffertkapacitet
Vattnets förmåga att motstå pH-förändringar. Bestäms i huvudsak av karbonathårdheten (kH). Låg buffertkapacitet gör att pH kan svänga farligt snabbt.
Vattenkemi
gH (dGH)
Totalhårdheten – mått på vattnets totala mineralinnehåll (kalcium och magnesium). 1 dGH motsvarar 17,8 mg/l kalciumkarbonat. Påverkar fiskarnas osmosreglering.
Vattenkemi
Humusämnen
Organiska föreningar (tanniner och huminsyror) som frigörs från torv, löv och trärötter. Sänker pH, mjukar upp vattnet och ger det en gulbrun färgning. Förekommer naturligt i svartvatten.
Biologi
Inkörning
Process för att etablera en biologisk balans i ett nytt akvarium – att bygga upp kolonier av nitrifierande bakterier. Tar vanligtvis 4–6 veckor. Under inkörningen stiger ammoniak och nitrit innan de sjunker till noll.
Vattenkemi
kH (dKH)
Karbonathårdheten – mått på vattnets buffringskapacitet mot pH-förändringar. Mäts i grader karbonathårdhet (dKH). kH 4–8 passar de flesta akvariefiskar. Lågt kH ger farliga pH-svängningar.
Vattenkemi
Kvävecykeln
Den biologiska process där fiskarnas avfall bryts ned stegvis: ammoniak → nitrit → nitrat. Drivs av nitrifierande bakterier i filtret. Tar 4–6 veckor att etablera under inkörningsfasen.
Vattenkemi
Nitrat (NO₃⁻)
Slutprodukt i kvävecykeln, relativt ofarligt i måttliga mängder. Avlägsnas vid vattenbyten och tas upp av växter. Bör hållas under 40 mg/l för de flesta fiskar.
Biologi
Nitrifikation
Den biologiska processen där ammoniak oxideras till nitrit av Nitrosomonas-bakterier och sedan till nitrat av Nitrobacter-bakterier. Grunden för biologisk filtrering.
Vattenkemi
Nitrit (NO₂⁻)
Mellanprodukt i kvävecykeln. Bildas när Nitrosomonas-bakterier bryter ner ammoniak. Mycket giftigt för fiskar och ska alltid ligga på noll i ett etablerat akvarium.
Biologi
Nitrobacter
Nitrifierande bakteriesläkte som omvandlar nitrit till nitrat. Arbetar i tandem med Nitrosomonas för att fullfölja kvävecykeln i filtret.
Biologi
Nitrosomonas
Nitrifierande bakteriesläkte som omvandlar ammoniak till nitrit. En av de viktigaste bakterierna i filtret. Tar veckor att etablera och dödas av kranvatten och desinfektionsmedel.
Vattenkemi
pH
Mått på vattnets surhetsgrad på en skala från 0 till 14. pH 7 är neutralt, under 7 är surt och över 7 är basiskt/alkaliskt. De flesta akvariefiskar trivs i pH 6,0–8,5 beroende på art.
Vattenkemi
pH-kris (pH crash)
Plötsligt och farligt pH-fall orsakat av otillräcklig buffertkapacitet (kH under 3 dKH). Kan vara livsfarligt för fiskar. Åtgärdas med natriumvätekarbonat och vattenbyte.
Vattenkemi
Tanniner
Grupp av humusämnen som frisätts från trärötter, torv och löv. Sänker pH, ger vattnet gulbrun färg och har antibakteriella egenskaper. Används för att skapa svartvattensmiljöer.
Vattenkemi
TDS
Total Dissolved Solids – totalt lösta ämnen i vattnet, mätt i mg/l eller ppm. Ger en snabb indikation på vattnets mineralhalt men specificerar inte vilka ämnen det rör sig om.
Skötsel
Vattenbyte
Regelbundet byte av en del av akvarievattnet mot färskt behandlat vatten. Effektivaste metoden för att avlägsna nitrat och hålla vattenkvaliteten stabil. Rekommenderas 20–25% per vecka.
Vattenkemi
Klor/Kloramin
Desinfektionsmedel i kranvatten som är giftiga för filterbakterier och fiskar. Neutraliseras omedelbart av vattenberedningsmedel som Seachem Prime.
Vattenkemi
Osmosfiltrerat vatten
Vatten som renats genom omvänd osmos och har mycket lågt mineralinnehåll. Blandas med kranvatten för att uppnå önskad hårdhet, t.ex. för diskusfisk och mjukvattensbiotoper.
Vattenkemi
Osmosreglering
Fiskarnas förmåga att upprätthålla rätt saltbalans i kroppen gentemot omgivande vatten. Påverkas av vattnets totalhårdhet (gH). Fel hårdhet belastar osmosregleringen och gör fiskar sjuka.
Växter
Marktäckare
Lågväxande växter som bildar en tät matta på botten. Kräver stark belysning och CO₂. Exempel: Hemianthus callitrichoides (HC Cuba) och Eleocharis acicularis.
Miljö
Svartvatten
Tanninrikt, mjukt och surt brunfärgat vatten från torvmossar och lövskogar i t.ex. Amazonas Rio Negro. Lågt pH, låg hårdhet och låg siktdjup.
Skötsel
Slamsugare
Redskap som används vid vattenbyten för att suga upp smuts och detritus från bottensubstratet. Fungerar enligt hävertprincipen.
Skötsel
Jordfelsbrytare
Elektrisk säkerhetsanordning som bryter strömmen vid eventuellt läckage. Obligatorisk för alla akvarier för att förebygga elolyckor.
Skötsel
Karantän
Isolering av nyköpta fiskar i ett separat akvarium under 2–4 veckor för att observera dem för sjukdomstecken innan de sätts in med befintliga fiskar.
Skötsel
Akvariedagbok
Löpande dokumentation av akvariet – vattentester, vattenbyten, fiskköp och observationer. Underlättar felsökning och ger överblick av akvariets utveckling.
Sjukdomar
Gälparasiter
Mikroskopiska maskar (t.ex. Dactylogyrus) som lever på fiskarnas gälar. Ger snabb andning, gällock på glänt och ökad slemutsöndring. Extra vanligt hos diskusfisk.
Beteende
Revir
Geografiskt område som en fisk försvara mot inkräktare, framför allt artfränder. Revirhävdande beteende är vanligt hos ciklider och ökar kraftigt under lekperioden.
Sjukdomar
Bukvattensot
Matsmältningsstörning hos mbuna-ciklider orsakad av för högt proteinintag. Fisken isolerar sig, slutar äta och dör ofta inom några dygn. Förebyggs med rätt vegetabilisk kost.
Miljö
Aufwuchs
Se Fiskbiologi. Mikroskopiskt samhälle av alger och organismer på klippytor. Viktig biotop för mbuna och Tropheus.
Beteende
Helper-beteende
Kooperativ yngelvård där äldre syskon hjälper föräldrarna att vakta och försvara yngre kullar. Känt hos Neolamprologus brichardi från Tanganyikasjön.
Taxonomi
Hybrid
Avkomma från korsning mellan två olika arter eller varieteter. Bör inte spridas i akvariehobbyn då det urvattnar arternas genetiska identitet.
Taxonomi
Lokalpopulation
Geografiskt isolerad grupp av en art med distinkta färgskillnader. Vanligt bland Malawiciklider vars klippbiotoper isolerat populationer längs sjöns kust.
Fiskbiologi
Maternal munruvare
Munruvande fisk där det är honan som bär äggen och ynglen i munnen. Vanligast hos Malawiciklider och Tanganyikaciklider. Honan äter inte under ruvningstiden.
Fiskbiologi
Munruvare
Fisk som bär äggen och/eller ynglen i munnen. Maternal munruvare = honan ruvar. Paternal munruvare = hanen ruvar. Biparental munruvare = båda föräldrarna turas om.
Fiskbiologi
Äggfläckar
Fläckar på analfenan hos hannar av Malawiciklider som liknar ägg. Under leken försöker honan plocka upp dessa "ägg", varvid hanen sprutar mjölke och äggen befruktas i honans mun.
Taxonomi
IUCN
International Union for Conservation of Nature – publicerar den globala rödlistan med hotklassificering av arter: LC, NT, VU, EN, CR och EW.
Taxonomi
OB (Orange Blotched)
Färgteckning med orange och svarta fläckar. Förekommer hos honor i många mbuna-arter och mer sällan hos hanar. OB-hanar kallas ibland "marmalade cat".
Fiskbiologi
Könsdikromatism
Tydlig skillnad i färg och/eller utseende mellan hanar och honor av samma art. Utpräglad hos många Malawiciklider, t.ex. Melanochromis johanni.
Taxonomi
A-nummer
Provisorisk beteckning för Apistogramma-dvärgciklider vars taxonomi är oklar, analogt med L-nummer för Loricariidae-malar.
Beteende
Haremsbildning
En hane parar sig med och håller ett revir med flera honor. Vanligt hos Apistogramma-dvärgciklider och Aulonocara.
Fiskbiologi
Larvofil munruvare
Munruvare som tar upp äggen i munnen direkt efter befruktning, innan de hinner kläckas på underlaget. Vanligt hos Geophagus-jordätare.
Fiskbiologi
Biparental munruvare
Munruvande fisk där både hanen och honan turas om att bära äggen och ynglen i munnen. Förekommer hos bl.a. Geophagus-jordätare.
Miljö
Reofilisk
Fisk eller organism anpassad till snabbflytande vatten med hög syrehalt. Kräver stark vattencirkulation i akvariet. Exempel: vissa botior, Steatocranus och Crenicichla.
Fiskbiologi
Labyrinten
Accessoriskt andningsorgan hos labyrintfiskar (guramier, kampfiskar). Möjliggör direkt luftandning från ytan, vilket gör dem anpassade till syrefattiga miljöer.
Fiskbiologi
Paternal munruvare
Munruvande fisk där det är hanen som bär äggen och ynglen i munnen. Förekommer hos många vilda Betta-arter och Sphaerichthys vaillanti.
Fiskbiologi
Levandefödare
Fisk som föder levande, fullt utvecklade ungar istället för att lägga ägg. Hanen befruktar honan internt med gonopodiet. Exempel: guppy, platy, molly och svärdbärare.
Fiskbiologi
Andropodium
Parningsorgan hos hanarna av goodeid-levandefödare. Liknar gonopodiet men är mer primitiv och rörlig – kräver mer samarbete mellan könen vid parning.
Fiskbiologi
Skäggtömmar
Känsliga trådar runt munnen hos malar. Täckta med smak- och känselreceptorer som hjälper fisken att hitta föda. Skadas av vasst bottensubstrat.
Taxonomi
L-nummer
Provisorisk beteckning för Loricariidae-malar (sugmalar) vars vetenskapliga namn är oklart eller saknas. Tilldelas av akvariehobbyn tills arten formellt beskrivs.
Fiskbiologi
Odontoder
Taggliknande benhårda utväxter på hud och benplattor hos L-malar (Loricariidae). Mer framträdande hos hanar och används för könsbestämning.
Beteende
Nattdräkt
Förändrat färgmönster som många stimfiskar, framför allt Nannostomus-smyktetror, antar under natten. Ofta ett mer bandigt eller dämpad mönster än dagsdräkten.
Taxonomi
CITES
Convention on International Trade in Endangered Species – internationell konvention som reglerar handel med hotade djur och växter. Asiatisk arowana är t.ex. CITES II-listad.
Beteende
Parbildning
Stabil relation mellan en hane och en hona som tillsammans försvarar revir och tar hand om avkomman. Typiskt för ciklider som zebraciklid och diskus.
Fiskbiologi
Romspridare
Fisk som lägger ägg fritt i vattnet eller bland växter utan att utöva yngelvård. Föräldrarna lämnar äggen åt sitt öde och äter ofta upp dem. Exempel: de flesta tetror och barber.
Fiskbiologi
Substratruvare
Fisk som fäster äggen på ett underlag (sten, blad, grotta) och aktivt vaktar ägg och yngel. Exempel: de flesta ciklider.
Fiskbiologi
Gulesäck
Näringssäck på nykläckta yngel som förser dem med näring tills de börjar simma fritt och äta självständigt.
Fiskbiologi
Infusorier
Mikroorganismer (t.ex. pantoffeldjur) som är den minsta ynglens förstafoder. Odlas hemma i en burk vatten med hö eller salladsblad.
Sjukdomar
Oodinium (sammetsdagg)
Parasitsjukdom orsakad av Piscinoodinium pillulare. Fisken ser ut som beströdd med guld- eller grått damm. Behandlas med Aquarium Münster Odermatin.
Sjukdomar
Vitpricksjuka (Ich)
Parasitsjukdom orsakad av Ichthyophthirius multifiliis. Visar sig som vita prickar på kroppen (liknar pudrat salt). Behandlas med preparat som Aquarium Münster Odermatin i minst 3 veckor.
Sjukdomar
Ankarmask (Lernaea)
Parasitisk kräftdjur som ser ut som en liten vit tråd med Y-formad fästpunkt. Behandlas med Aquarium Münster Argumore.
Sjukdomar
Columnaris
Bakterieinfektion (Flavobacterium columnare) som ger vita/grå fläckar och sår runt munnen ("sadelsjuka") och på ryggfenan. Sprider sig snabbt vid hög temperatur.
Sjukdomar
Dropsy
Symptom där fisken sväller upp (vätskeansamling) och fjällen reser sig i ett "tallkonsmönster". Indikerar allvarlig organskada och är svårbehandlat.
Sjukdomar
Exoftalmus
Symptom där ett eller båda ögonen sticker ut onormalt (utstående ögon). Tyder på underliggande bakterieinfektion, parasitangrepp eller organskada.
Sjukdomar
Fenröta
Bakteriell infektion där fenorna fransas upp och rödfärgas vid basen. Behandlas med förbättrad vattenkvalitet och antibakteriella preparat.
Sjukdomar
Hexamita/Spironucleus
Inre parasiter som orsakar hål-i-huvudet-syndromet hos ciklider och diskusfisk. Behandling kräver metronidazol.
Sjukdomar
Karplöss (Argulus)
Parasitiska kräftdjur som ser ut som små platta skalbaggar fästa på fiskens hud. Behandlas med Aquarium Münster Argumore.
Miljö
Paludarium
Kombination av akvarium och terrarium med både vatten- och landdelar. Passar för amfibier, slamkrypare och mangrove-fiskar.
Lagstiftning
Invasiv art
Art som introduceras utanför sitt naturliga utbredningsområde och kan skada den lokala ekologin. Regleras av EU-förordning 1143/2014 och nationell lagstiftning.
Lagstiftning
Övergångsperiod
Tidsperiod under vilken tidigare tillåtna arter som blivit förbjudna fortfarande tillfälligt får innehas. För invasiva arter enligt nuvarande EU-förordning finns INGEN övergångsperiod.
Växter
CO₂-system
System som tillför koldioxid (CO₂) till akvarievattnet för att gynna växttillväxt. Består av gasflaska, regulator, nålventil, magnetventil och diffusor.
Växter
Dropchecker
Liten provrör i akvariet med indikatorlösning som ändrar färg efter CO₂-halten. Grön = optimal (20–30 mg/l), gul = för högt, blå = för lågt.
Växter
Fotosyntes
Process där växter omvandlar CO₂, vatten och ljusenergi till socker och syre. Sker bara när ljuset är på. Under natten andas växterna och förbrukar syre.
Växter
Makronäring
Närsalter som växter behöver i stora mängder: kväve (N), fosfor (P) och kalium (K). Utgör grunden för växtgödsling i akvarium.
Växter
Mikronäring
Närsalter som växter behöver i små mängder: järn (Fe), mangan (Mn), bor (B), koppar (Cu), zink (Zn) och molybden (Mo). Järnbrist är vanligast och ger klorос.
Växter
Pärlning
Synliga syrebubblor som bildas på växternas blad när fotosyntesen är mycket intensiv. Tecken på välmående växter med god ljus- och CO₂-tillgång.
Växter
In vitro
Växter odlade under sterila laboratorieförhållanden i slutna burkar. Fria från alger, parasiter och snäckor. Geléliknande växtnäring sköljs bort innan plantering.
Växter
Klorос (näringsbrist)
Gulfärgning av växtblad orsakad av brist på närsalter, vanligtvis järn eller magnesium. Unga blad drabbas vid järnbrist, äldre blad vid magnesiumbrist.
Växter
Rhizom
Horisontell stam hos växter som Anubias och Bucephalandra. Ska inte täckas av substrat utan fästas på stenar eller rötter – annars ruttnar den.
Växter
Stamväxt
Växt med en upprätt stam som planteras i substratet. Kan beskäras och förökas enkelt genom att plantera toppskott. Exempel: Hygrophila, Rotala och Cabomba.
Skötsel
Detritus
Ansamlat organiskt avfall (löv, matrester, avföring) som bryts ner av mikroorganismer i bottenmaterialet. Lite detritus är normalt; för mycket tyder på obalans.
Utrustning
Aquapad
Tunn matta som placeras mellan akvarium och ställning för att jämna ut trycket och förhindra sprickbildning i glaset på grund av ojämnheter.
Taxonomi
Adaptiv strålning
Evolutionär process där en art snabbt diversifieras till många nya arter som fyller olika ekologiska nischer. Cikliderna i de östafrikanska sjöarna är ett klassiskt exempel.
Taxonomi
Art
Biologisk population vars individer kan föröka sig med varandra och producera fertil avkomma. Grundenheten i biologisk klassificering.
Fiskbiologi
Aufwuchs
Det mikroskopiska samhälle av alger, bakterier och små organismer som växer på ytor under vatten, särskilt på stenar. Viktig näringskälla för algätande ciklider som mbuna.
Biologi
Biofilm
Tunt lager av bakterier och mikroorganismer som bildas på ytor i akvariet. Viktig för biologisk filtrering och fungerar som föda för fiskar och räkor som betar av ytor.
Miljö
Biotopakvaruim
Akvarium som noggrant efterliknar en specifik naturlig miljö med rätt vattenparametrar, inredning och arter från det geografiska området.
Skötsel
Droppslinga
Säkerhetsåtgärd där elkablar från akvariet först går nedåt innan de leds upp till eluttaget. Förhindrar att vatten följer kabeln in i uttaget vid eventuellt droppande.
Taxonomi
Endemisk
Art som endast förekommer naturligt i ett begränsat geografiskt område, t.ex. en specifik sjö. Endemiska arter är extra sårbara för habitatförstörelse.
Fiskbiologi
Fettfena (adipos fena)
Liten, slät fena utan strålar bakom ryggfenan. Förekommer hos laxfiskar, tetror (Characidae) och malar. Funktion inte helt klarlagd.
Fiskbiologi
Gonopodium
Ombildad analfena hos hanar av levandefödande fiskar (t.ex. guppy, platy). Fungerar som parningsorgan för inre befruktning. Det enklaste könsbestämningssättet hos dessa arter.
Utrustning
Grendosa
Grenuttag, ofta med egen strömbrytare och ibland jordfelsbrytare. Praktiskt för akvariebruk och ger möjlighet att stänga av enskilda enheter.
Taxonomi
Handelsnamn
Namn som en fisk säljs under i handeln. Kan vara ett äldre vetenskapligt namn, ett populärnamn eller ett felaktigt namn. Skiljer sig ofta från det gällande vetenskapliga namnet.
Aquascaping
Hardscape
Den permanenta inredningen i ett akvarium bestående av stenar och trärötter, placerade innan växter planteras. Utgör den strukturella grunden i aquascaping.
Skötsel
Hävertprincipen
Metod att tömma vatten från akvariet genom att skapa ett kontinuerligt flöde i en slang där vattnet rinner från en högre till en lägre nivå.
Fiskbiologi
Könsdimorfism
Skillnad i form, storlek eller utseende mellan hanar och honor av samma art. Inkluderar könsdikromatism men även skillnader i fenform och kroppsstorlek.
Miljö
Pelagisk
Fisk som lever i öppet vatten i vattenmassan – inte nära botten eller ytan. Behöver öppen simyta och mår dåligt i övermöblerade akvarier.
Fiskbiologi
Sidolinjen
Sensoriskt organ längs fiskens kropp bestående av tryckkänsliga porer. Registrerar vibrationer och vattenrörelser för att detektera byten, rovdjur och orientera i stim.
Fiskbiologi
Simblåsa
Gasfyllt organ som hjälper fisken att kontrollera sin flytkraft utan att aktivt simma. Saknas eller är förkrympt hos bottenlevande arter som gobyer och Steatocranus.
Beteende
Stimfisk
Fisk som naturligt lever i grupp (stim) och mår sämre när den hålls i för liten grupp. Stimbeteende ger skydd mot rovdjur och är nödvändigt för naturligt beteende i akvarium.
Taxonomi
Underart
Geografiskt avgränsad population av en art med karaktäristiska egenskaper men som kan korsas med nominatformen och producera fertil avkomma.
Beteende
Yngelvård
Föräldrarnas aktiva omsorg om ägg och yngel. Vanligt hos ciklider och inkluderar vakthållning, transport i munnen och produktion av hudsekret (diskus).
Inga träffar i ordlistan
Prova färre sökord eller rensa kategorifiltret.